Tillkännagivande

Tillkännagivande Module
Minimera
Inga tillkännagivanden ännu.

Vad tycker du om PtbA?

Sidnamn Module
Flytta Ta bort Minimera

Senaste inlägg

Senaste inlägg Module
Minimera

Diskussioner Statistik Senaste inlägg
Skapad av God45, 16 October 2018, 16.18
22 responses
523 visningar
2 gillar
slanfan
av slanfan
 
Skapad av Brynolf, 20 August 2018, 15.03
11 responses
484 visningar
1 gillar
Brynolf
av Brynolf
 
Skapad av DanielC, Idag, 21.17
0 responses
43 visningar
1 gillar
DanielC
av DanielC
 
Skapad av ragngand, 20 April 2018, 10.37
8 responses
677 visningar
0 gillar
ragngand  
Skapad av Bifur, 21 December 2017, 13.47
38 responses
1.544 visningar
0 gillar
Paal
av Paal
 
Skapad av Minimoni, 24 September 2018, 15.17
54 responses
1.475 visningar
0 gillar
0.113
av 0.113
 
Skapad av Pendragon, 09 October 2018, 21.39
8 responses
771 visningar
6 gillar
thartvigsson  
Skapad av Skarpskytten, 02 July 2018, 10.29
3 responses
343 visningar
0 gillar
Skarpskytten  
Skapad av krank, 15 October 2018, 20.58
2 responses
48 visningar
0 gillar
Jocke
av Jocke
 
Skapad av krank, 15 October 2018, 20.57
1 response
71 visningar
0 gillar
Jocke
av Jocke
 
X
Konversationsdetalj Module
Minimera
  • Filtrera
  • Tidsrymd
  • Visa
Rensa All
nya inlägg

  • #16
    Ursprungligen skrivet av Vimes Visa inlägg

    Poke The Brown Ass liksom. Sådana dare challanges tycker inte jag hör hemma runt ett spelbord. Än mer märkligt är det att Hemgast m.d.fl. har valt det som konfilktsystem för nya Kulter.
    Det är inte gott att veta, men powered by the apocalypse är en beteckning för spel som på ett eller annat sätt hämtar inspiration från Apocalypse World. Grundspelet, AW, har mycket riktigt kritiserats av mer pryda spelare - eller kanske snarare icke-spelare som vill ha något att trolla om på forum där rollspelare annars håller till - eftersom det innehåller"sex moves".

    Också: Ett okänt fel 296918 uppstod när jag försökte låta bli att hobbymoderera.

    Kommentera


    • #17
      Ursprungligen skrivet av Tre solar Visa inlägg
      Också: Ett okänt fel 296918 uppstod när jag försökte låta bli att hobbymoderera.
      Det händer alltid när man anmäler (numret refererar till nummret på meddelandet man anmälde).

      I normala fall går anmälningen fram ändå.

      Kommentera


      • #18
        Jag fattar inte det här med att folk upplever att Apocalypse World urartar i fientligheter mellan rollpersoner. Visst är man inte vänner hela tiden, men det finns lika mycket anledning att söka samarbete som konflikt (om inte annat för att du kan behöva en allierad i din rollpersons kamp mot en annan rollperson). Att en Hardholder nödvändigtvis hamnar i gräl med en Chopper låter ju dumt - varför inte slänga in en starkare, rivaliserande warlord vars blotta existens antyder att rollpersonerna har något att tjäna på att samarbeta? Det borde inte vara svårt.

        Dessutom så har ju playbooksen sina specials ('sex moves') så åtminstone en gång per kampanj vill du ju vara nära vän med vardera av de andra rollpersonerna, annars så får du ju inte de där ashäftiga sakerna som står där på formuläret och stirrar dig i ansiktet (och om ni aktiverar era specials trots att era rollpersoner är dödsfiender vill jag nog inte spela med er).

        Kommentera


        • #19
          Ursprungligen skrivet av Möller Visa inlägg
          Dessutom så har ju playbooksen sina specials ('sex moves') så åtminstone en gång per kampanj vill du ju vara nära vän med vardera av de andra rollpersonerna, annars så får du ju inte de där ashäftiga sakerna som står där på formuläret och stirrar dig i ansiktet (och om ni aktiverar era specials trots att era rollpersoner är dödsfiender vill jag nog inte spela med er).
          Öhhh... Klart har man hate fucks med folk man vill se stympade och korsfästa mot en vägg med kanyler? Det är queer bdsm post-ap framtiden för fucks sake. Det är kanske de enda människorna jag har sex med i en kampanj. Varför skulle jag ha vaniljsex med någon jag älskar? MALSTRÖMEN ÄR PRECIS UTANFÖR OCH VÄRLDEN ÄR ELD OCH BRUTNA BEN!!! Tiden att ligga i missionären och respektera varandra är förbi. Tiden att spänna på ett sex-harness och hålla en hand på pistolen medan man knullar är här.

          Kommentera


          • #20
            Asså...

            Om jag spelar AW så vill jag spela hårt, brinna hett och låta saker explodera. Om jag inte spelar det hett så känner jag inte att det är intressant. Jag vill att rollerna skall krocka stenhårt med världen och varandra. Det är så jag känner att AW är tänkt att vara, att det är så systemet skall spelas. Annars kan jag spela något annat liksom.

            När jag är där i AW så känner jag mig styrd och lite instängd av systemet. Det som skall ge energi och force framåt tycker jag får mig att tappa fokus i storyn. Move:t sätter mig i planerings och analysläge när jag vill vara i immersion. Jag har roligare med friform eller liknande.

            Att det funkar för andra både förstår jag och är glad för deras skull, men för mig klickar det inte.

            Kommentera


            • #21
              Ursprungligen skrivet av Möller Visa inlägg
              Jag fattar inte det här med att folk upplever att Apocalypse World urartar i fientligheter mellan rollpersoner. Visst är man inte vänner hela tiden, men det finns lika mycket anledning att söka samarbete som konflikt (om inte annat för att du kan behöva en allierad i din rollpersons kamp mot en annan rollperson). Att en Hardholder nödvändigtvis hamnar i gräl med en Chopper låter ju dumt - varför inte slänga in en starkare, rivaliserande warlord vars blotta existens antyder att rollpersonerna har något att tjäna på att samarbeta? Det borde inte vara svårt.

              Dessutom så har ju playbooksen sina specials ('sex moves') så åtminstone en gång per kampanj vill du ju vara nära vän med vardera av de andra rollpersonerna, annars så får du ju inte de där ashäftiga sakerna som står där på formuläret och stirrar dig i ansiktet (och om ni aktiverar era specials trots att era rollpersoner är dödsfiender vill jag nog inte spela med er).
              Hardholdern och Bikern har dock en tendens att hamna i konflikt då båda gärna använder sina gäng till liknande saker och behöver plats. Fast kul grej är att när vi körde AW gjorde jag exakt det du föreslår med en utomstående Warlord, vilket ledde till att Bikern tog rejält betalt för att hjälpa hardholdern och sen förmådde honom till warlorden. Bra drama BTW

              Kommentera


              • #22
                MODERERING

                Vimes, om du inte har något relevant att tillföra, låt då bli att skräpa ner tråden!

                Tack så mycket!

                Kommentera


                • #23
                  När AW kom så försökte alla lista ut hur man skulle förklara konfliktresolution så att alla skulle fatta. Alla försökte, men ingen klarade det. Tills AW kom. Vad AW gjorde var att ta alla knepiga Story Now-tekniker och mekanismer och trycka ner dem under motorhuven, så att man bara behövde trycka på start och köra. Kanske krävdes det att man som många av oss hade tagit sig igenom flera år av indiespelande i ett slags trail and error eufori, och så blev AW på något sätt frukten av allt detta slit. Vi var klara. Move on (enter OSR).

                  Sedan tycker jag att det funkar hyfsat i spel. Vissa saker vill jag göra annorlunda, andra saker är rock n roll. Överlag är det en milstolpe. Jag älskar det. Kanske inte för vad det är, på pappret, utan för vad det representerar.

                  Och nej, det är inte så jävla annorlunda. Men det försökte vi ju säga hela tiden... :)

                  Kommentera


                  • #24
                    Ursprungligen skrivet av Måns Visa inlägg
                    När AW kom så försökte alla lista ut hur man skulle förklara konfliktresolution så att alla skulle fatta. Alla försökte, men ingen klarade det. Tills AW kom. Vad AW gjorde var att ta alla knepiga Story Now-tekniker och mekanismer och trycka ner dem under motorhuven, så att man bara behövde trycka på start och köra. Kanske krävdes det att man som många av oss hade tagit sig igenom flera år av indiespelande i ett slags trail and error eufori, och så blev AW på något sätt frukten av allt detta slit. Vi var klara. Move on (enter OSR).

                    Sedan tycker jag att det funkar hyfsat i spel. Vissa saker vill jag göra annorlunda, andra saker är rock n roll. Överlag är det en milstolpe. Jag älskar det. Kanske inte för vad det är, på pappret, utan för vad det representerar.

                    Och nej, det är inte så jävla annorlunda. Men det försökte vi ju säga hela tiden... :)
                    Bara för att ge mig in i diskussionen, med en fetning av Måns inlägg. Vad spelet gjort och vad det representerar får alla applåder i världen av mig. Vad spelet är, på pappret, står jag inte ut med.

                    Jag fullkomligt avskydde AW när jag läste det. Alltså fullkomligt avskydde det sätt det är skrivet på. Det kändes som om en pubertal fjortonåring skulle visa hur cool han var och sket i allt vad spelbarhet och förklaring hette. Det kändes uselt, kasst, vedervärdigt och jag fick verkligen plåga mig för att läsa hela alltet. Jag hade en lång paus mellan första och andra försöket, bara för att jag tyckte det var så katastrofalt. Jag pratar inte om att det finns sex moves, att det finns "vuxna" teman eller inslag. Jag pratar rent om språket och attityden hos författaren.

                    Men när jag spelar PbtA-derivat är det skitkul. Antagligen för att jag slipper läsa. När jag spelade Oakwood Heights till nya Kult, tex, hade jag en spelsession som gick direkt in på topp 5 av alla sessioner i mitt liv. Jag vill jättegärna spela mer med motorn, som jag tycker ger massor till bra, narrativt flödande spel. Men ska jag spela AW får banne mig någon annan tala om för mig hur reglerna och världen funkar, för jag ger mig aldrig på att läsa den texten igen.

                    Kommentera


                    • #25
                      Ursprungligen skrivet av Khan Visa inlägg

                      Bara för att ge mig in i diskussionen, med en fetning av Måns inlägg. Vad spelet gjort och vad det representerar får alla applåder i världen av mig. Vad spelet är, på pappret, står jag inte ut med.

                      Jag fullkomligt avskydde AW när jag läste det. Alltså fullkomligt avskydde det sätt det är skrivet på. Det kändes som om en pubertal fjortonåring skulle visa hur cool han var och sket i allt vad spelbarhet och förklaring hette. Det kändes uselt, kasst, vedervärdigt och jag fick verkligen plåga mig för att läsa hela alltet. Jag hade en lång paus mellan första och andra försöket, bara för att jag tyckte det var så katastrofalt. Jag pratar inte om att det finns sex moves, att det finns "vuxna" teman eller inslag. Jag pratar rent om språket och attityden hos författaren.

                      Men när jag spelar PbtA-derivat är det skitkul. Antagligen för att jag slipper läsa. När jag spelade Oakwood Heights till nya Kult, tex, hade jag en spelsession som gick direkt in på topp 5 av alla sessioner i mitt liv. Jag vill jättegärna spela mer med motorn, som jag tycker ger massor till bra, narrativt flödande spel. Men ska jag spela AW får banne mig någon annan tala om för mig hur reglerna och världen funkar, för jag ger mig aldrig på att läsa den texten igen.
                      Jag har typ motsatta upplevelsen. Jag älskar hur det är skrivet och hela upplägget. Men jag blir missnöjd när vi faktiskt spelar med det.

                      Kommentera


                      • #26
                        Har ni testat Monsterhearts 2? Jag tycker nog att det är det bästa haxet jag läst och/eller spelat hitintills. Sjukt pedagogiskt, slimmat och väl presenterat.

                        Kommentera


                        • #27
                          Ursprungligen skrivet av Måns Visa inlägg
                          När AW kom så försökte alla lista ut hur man skulle förklara konfliktresolution så att alla skulle fatta. Alla försökte, men ingen klarade det. Tills AW kom. Vad AW gjorde var att ta alla knepiga Story Now-tekniker och mekanismer och trycka ner dem under motorhuven, så att man bara behövde trycka på start och köra.
                          Bara ett problem.
                          AW misslyckades lika katastrofalt att förklara reglerna, precis som alla indiespel före.

                          Jag, som aldrig spelat indiespel, fick tag i en tryckt version av AW.
                          Jag försökte verkligen ta mig igenom boken och förstå hur spelet skulle spelas.
                          Jag HAR läst AW från första till sista sidan - jag förstod INGENTING!
                          Vet ni hur horribelt det är att traggla igenom en nästan 200 sidor tjock bok och inte förstå ett dyft av vad man läser?
                          Jag frågade flera AW-spelare här på forumet hur man skulle spela. De försökte förklara och misslyckades.
                          Jag var inte ensam om att fråga heller, det var flera andra forumiter som ville veta. INGEN indiespelare lyckades förklara för oss tradspelare hur man skulle spela AW.
                          En av AW-spelarna ansåg till och med att jag var dum i huvudet: "förstår du inte nu kommer du aldrig förstå. Ge upp AW."
                          Det är ungefär som om AW vore en religiös upplevelse som inte gick att förklaras i ord. Ungefär lika meningslöst som att förklara vad färger är för en blind person.

                          Sedan fick jag prova AW på ett konvent. Och när jag fick spela föll alla bitarna på plats och det var självklart hur man skulle spela! Det var inte alls svårt.
                          Varpå indispelarna utbrister: "Där ser du! Precis som en religiös upplevelse som måste upplevas och inte kan förklaras."

                          Det är bara ett problem.

                          Nu när jag spelat AW kan JAG förklara för tradspelare så de förstår hur man spelar AW.
                          Min personliga åsikt är att AW är den sämst skrivna boken i rollspelshistorien. INGENSTANS i hela boken förklaras nämligen HUR man spelar (jag vet, för jag HAR läst boken från första tiill sista sidan).
                          Faktum är att hela boken bara gör det värre för nybörjaren och man förstår mindre av AW efter att ha läst reglerna.
                          Jag vill till och med gå så långt att jag vill förbjuda Vincent Baker från att någonsin skriva ett ord mer i sitt liv för allt han skriver förstör bara för oss rollspelare. Och sedan ska alla kopior av AW brännas.
                          Slutligen kan någon skriva om hela AW på ett språk som vanliga människor förstår. Ja, jag VET att det går eftersom JAG kan förklara för tradspelare hur AW ska spelas.

                          ***

                          Med det sagt väntar jag med spänning på att KULT ska komma ut i butikshyllorna så jag får tag i ett ex.
                          När jag fick höra att KULT skulle använda PbtA bönade och bad jag att de INTE skulle använda ett enda ord eller mening från AW, utan att de skulle skriva om all text som förklarar PbtA-motorn - och jag är jättenyfiken på om de lyckats.

                          ***

                          För att svara trådskaparen: det är inte spelet det är fel på, utan författaren som skrivit spelet.

                          Kommentera


                          • #28
                            PbtA ≠ AW

                            Jag vill bara notera det då många verkar ogilla AW specifikt.

                            PbtA är bara den utlyfta regelmotorn och spelledarprinciperna, och i allmänhet är dessa omdanade för att passa den nya settingen.

                            Regelmotorn är i sig inte konstigare än ett vanligt färdighetsbaserat trad-system.
                            »Jag gör [handling]«.
                            »Okej, slå för [relevant färdighet]«.
                            Eller
                            »Jag gör [handling]«.
                            »Okej, slå för [relevant move]«.
                            Den stora skillnaden är att moves ger ett resultat som är mer finkornigt än lyckas/misslyckas och dessutom ger både spelare och spelledare något att spinna vidare på.

                            En van spelledare hittar såklart enkelt på vad som händer vid ett lyckat/misslyckat färdighetsslag i ett trad-system – men i PbtA upplever jag att det finns mer stöd för spelledaren att hänga upp sina beskrivningar på. Det är lite mer formaliserat, typ.

                            Mitt stora problem med PbtA är mina otränade impromuskler.
                            Last edited by Dante; 12 October 2018, 10.31.

                            Kommentera


                            • #29
                              Ursprungligen skrivet av anth Visa inlägg

                              Bara ett problem.
                              AW misslyckades lika katastrofalt att förklara reglerna, precis som alla indiespel före.

                              Jag, som aldrig spelat indiespel, fick tag i en tryckt version av AW.
                              Jag försökte verkligen ta mig igenom boken och förstå hur spelet skulle spelas.
                              Jag HAR läst AW från första till sista sidan - jag förstod INGENTING!
                              Vet ni hur horribelt det är att traggla igenom en nästan 200 sidor tjock bok och inte förstå ett dyft av vad man läser?
                              Jag frågade flera AW-spelare här på forumet hur man skulle spela. De försökte förklara och misslyckades.
                              Jag var inte ensam om att fråga heller, det var flera andra forumiter som ville veta. INGEN indiespelare lyckades förklara för oss tradspelare hur man skulle spela AW.
                              En av AW-spelarna ansåg till och med att jag var dum i huvudet: "förstår du inte nu kommer du aldrig förstå. Ge upp AW."
                              Det är ungefär som om AW vore en religiös upplevelse som inte gick att förklaras i ord. Ungefär lika meningslöst som att förklara vad färger är för en blind person.

                              Sedan fick jag prova AW på ett konvent. Och när jag fick spela föll alla bitarna på plats och det var självklart hur man skulle spela! Det var inte alls svårt.
                              Varpå indispelarna utbrister: "Där ser du! Precis som en religiös upplevelse som måste upplevas och inte kan förklaras."

                              Det är bara ett problem.

                              Nu när jag spelat AW kan JAG förklara för tradspelare så de förstår hur man spelar AW.
                              Min personliga åsikt är att AW är den sämst skrivna boken i rollspelshistorien. INGENSTANS i hela boken förklaras nämligen HUR man spelar (jag vet, för jag HAR läst boken från första tiill sista sidan).
                              Faktum är att hela boken bara gör det värre för nybörjaren och man förstår mindre av AW efter att ha läst reglerna.
                              Jag vill till och med gå så långt att jag vill förbjuda Vincent Baker från att någonsin skriva ett ord mer i sitt liv för allt han skriver förstör bara för oss rollspelare. Och sedan ska alla kopior av AW brännas.
                              Slutligen kan någon skriva om hela AW på ett språk som vanliga människor förstår. Ja, jag VET att det går eftersom JAG kan förklara för tradspelare hur AW ska spelas.

                              ***

                              Med det sagt väntar jag med spänning på att KULT ska komma ut i butikshyllorna så jag får tag i ett ex.
                              När jag fick höra att KULT skulle använda PbtA bönade och bad jag att de INTE skulle använda ett enda ord eller mening från AW, utan att de skulle skriva om all text som förklarar PbtA-motorn - och jag är jättenyfiken på om de lyckats.

                              ***

                              För att svara trådskaparen: det är inte spelet det är fel på, utan författaren som skrivit spelet.
                              Jag försöker verkligen inte vara konfrontativ nu, och jag är inte ironisk eller sarkastisk eller någon av grejerna jag brukar vara. Men varför lyssnade/såg du inte bara på en Actual play?

                              Kommentera


                              • #30
                                Ursprungligen skrivet av Dante Visa inlägg
                                PbtA ≠ AW

                                Jag vill bara notera det då många verkar ogilla AW specifikt.

                                PbtA är bara den utlyfta regelmotorn och spelledarprinciperna, och i allmänhet är dessa omdanade för att passa den nya settingen.
                                Helt rätt.
                                Frågan är hur mycket man skriver om Vincent Bakers ord när man gör ett PbtA-hack.
                                I t.ex. Dungeon World skrev de om halva PbtA-motorn och kopierade bara texten från AW för den andra halvan.
                                Att läsa DW ger därför en surrealistisk upplevelse där man förstår exakt hälften av texten, medan den andra hälften lika gärna kan vara skriven på kinesiska.

                                Kommentera

                                Arbetar …
                                X