Tillkännagivande

Tillkännagivande Module
Minimera
Inga tillkännagivanden ännu.

När hoppade Vampire the Masquerade hajen?

Sidnamn Module
Flytta Ta bort Minimera

Senaste inlägg

Senaste inlägg Module
Minimera

Diskussioner Statistik Senaste inlägg
Skapad av RedMoon, 06 April 2018, 15.24
27 responses
521 visningar
3 gillar
God45
av God45
 
Skapad av krank, 03 June 2018, 21.52
19 responses
314 visningar
8 gillar
krank
av krank
 
Skapad av Genesis, 18 June 2018, 18.30
66 responses
1.380 visningar
0 gillar
Caligo
av Caligo
 
Skapad av ceruleanfive, 20 June 2018, 20.57
18 responses
499 visningar
7 gillar
Genesis
av Genesis
 
Skapad av MrSleepy, 16 April 2018, 23.25
6 responses
207 visningar
0 gillar
Bornmo
av Bornmo
 
Skapad av Svartalfen, Igår, 11.03
0 responses
29 visningar
0 gillar
Svartalfen  
Skapad av Minimoni, Igår, 02.16
2 responses
130 visningar
2 gillar
illspecko  
Skapad av Mundo, 06 June 2018, 09.00
9 responses
288 visningar
1 gillar
Sjunde inseglet  
Skapad av Krille, 21 June 2018, 00.40
1 response
173 visningar
13 gillar
Rangertheman  
Skapad av krank, 18 June 2018, 16.44
2 responses
89 visningar
0 gillar
krank
av krank
 
X
Konversationsdetalj Module
Minimera
  • Filtrera
  • Tidsrymd
  • Visa
Rensa All
nya inlägg

  • När hoppade Vampire the Masquerade hajen?

    Vi vet alla att Vampire the Masquerade flippade ut, gick av rälsen och jumped the shark. Men exakt när hände det? Var det Salubri klanen? The True Black Hand? Vampyr katter? Något annat?

    Vad tycker du är det exakta ögonblicket?

  • #2
    Jag tror det fanns där från början, eftersom det aldrig var ett vampyrspel utan ett superhjältespel som dessutom skulle integreras med andra superhjältespel (Werewolf, Mage, Mummy?). Själv fixade jag aldrig varken Lasombras eller Tzimisces, t ex, jag gillade aldrig dem, det var något helt annat än vampyrer.

    När jag ser på vad jag och gänget köpte och spelade, så var det väl bara klanböckerna och "By Night"-böckerna som egentligen var något att ha. Jag var verkligen fan-boi, men det rasade lite för mig med Giovanni-chroicles, jag köpte den och fattade aldrig grejjen, det var bara uselt, rakt igenom. Så för mig gick det utför redan 94-95. Vi spelare vidare VtM, mycket, i säkert fem år till, min gjorde våra egna kampanjer när de gamla bra "By night"-böckerna var genomspelade.

    Kommentera


    • #3
      Vampyr-katter? Jag kommer ihåg vampyr-ormarna som Nefertiti hade gjort (Aabt kindred iirc) men minns inga vampyr-katter.

      Vet inte om det finns en särskild punkt i tiden som det ballade ur och jag är säker på att det beror på vem man frågar. För mig var det nog en gradvis process som ledde till 'jisses, detta är batshit crazy' :)

      Men jag tror att 'Secrets of the Black Hand' var så nära man kan komma att sätta en tidpunkt som saker gick helt överstyr...

      Cog.

      Kommentera


      • #4
        Ursprungligen skrivet av cogitare Visa inlägg
        Vampyr-katter? Jag kommer ihåg vampyr-ormarna som Nefertiti hade gjort (Aabt kindred iirc) men minns inga vampyr-katter.

        Vet inte om det finns en särskild punkt i tiden som det ballade ur och jag är säker på att det beror på vem man frågar. För mig var det nog en gradvis process som ledde till 'jisses, detta är batshit crazy' :)

        Men jag tror att 'Secrets of the Black Hand' var så nära man kan komma att sätta en tidpunkt som saker gick helt överstyr...

        Cog.
        Vampyr katterna är i A World of Darkness 1ed. Och jag har aldrig hittat någon som låter mig spela en... :p

        Kommentera


        • #5
          För mig var det när de andra utgåvan av Sabbat och Camarilla böckerna gavs ut. Kan så klart vara tidigare men framförallt sabbaten ballade ur med eldkastare och annat skit som kändes mer som något cyberpunkigt än den gotiska känslan man var ute efter. Sedan gavs det ju helt klart ut på tok för mycket böcker med för lite redigering.

          Kommentera


          • #6
            Min uppfattning har alltid vart att ju mer detaljer man kan ju sämre blir VtM. Grundbok och nyskapad vampyr håller. Att gå på sitt första elysium i ny stad håller. Därefter går det utför.

            Kommentera


            • #7
              Ursprungligen skrivet av Jocke Visa inlägg
              Min uppfattning har alltid vart att ju mer detaljer man kan ju sämre blir VtM. Grundbok och nyskapad vampyr håller. Att gå på sitt första elysium i ny stad håller. Därefter går det utför.
              Detta är så sant. Jag har alltid känt att den första Camarillakampanjen och den första Sabbatkampanjen - bägge med låglevelsuperhjältar, förlåt, vampyrer - var klart bättre än allt vi körde senare. Settingen förlorade sina fräschör och spänning väldigt snabbt. Spelet höll eg bara för en eller två genomspelningar, och var bäst när man höll det enkelt och spelarna inte hade så stora förkunskaper. För då var saker mystiska, typ. När alla läst och spelat sönder settingen försvann mycket av spänningen.

              Jag tror jag köpte 20 böcker till VtM. Jag fick ut sjukt mycket ur Chicago By Night och Sabbat-boken, väldigt lite allt det andra.
              Last edited by Skarpskytten; 25 May 2018, 14.36.

              Kommentera


              • #8
                Jag som började spela med 3d edition har nog kommit in alldeles för sent för att ha en intressant åsikt i ärlighetens namn. Men jag kan med gott samvete säga att världen för mig blev uppenbart bananer när jag fick se skejtande sydamerikanska mumier, vars illustration lika gärna kunde varit med i Svenil. Men det är ju inte Vampire, förstås.

                Kanske man ska dra till med den mest ospelbara boken av dem alla? Blood-Dimmed Tides.

                Kommentera


                • #9
                  Ursprungligen skrivet av Khan Visa inlägg
                  Jag som började spela med 3d edition har nog kommit in alldeles för sent för att ha en intressant åsikt i ärlighetens namn. Men jag kan med gott samvete säga att världen för mig blev uppenbart bananer när jag fick se skejtande sydamerikanska mumier, vars illustration lika gärna kunde varit med i Svenil. Men det är ju inte Vampire, förstås.

                  Kanske man ska dra till med den mest ospelbara boken av dem alla? Blood-Dimmed Tides.

                  Jag vet vilken mumie bild du menar och... ja...

                  Blood-Dimmed Tides är dock awesome och min Rokea kampanj där man är Were-Sharks for justice är the shit! :D

                  Kommentera


                  • #10
                    För mig är Werewolf ett spel som extremt mycket hoppade över hajen, ännu mer än Vampire. Men jag har ju suttit på jobbet och gått igenom alla (!) gamla VtM-böcker, och det är mycket som man kanske inte skulle gjort idag, om man säger så. Men det är bara min personliga åsikt.

                    Kommentera


                    • #11
                      Ursprungligen skrivet av Arfert Visa inlägg
                      För mig är Werewolf ett spel som extremt mycket hoppade över hajen, ännu mer än Vampire. Men jag har ju suttit på jobbet och gått igenom alla (!) gamla VtM-böcker, och det är mycket som man kanske inte skulle gjort idag, om man säger så. Men det är bara min personliga åsikt.
                      Ja Werewolf hoppar mycket högre, men det är lite charmen med det också. Vem vill inte slåss mot muterade McDonalds chefer och tonåriga slasher mördare med Freddy Kruger handskar?! :D

                      Jag tror jag är mer liberal än de flesta med vad jag vill se i Vampire, jag skrev ju en kampanj med Necromancer Kiasyden som en viktig NPC! Så jag har inte egentligen problem förrän vi når Week of Nightmares och Spirit Nuken och grejer...

                      Kommentera


                      • #12
                        Ursprungligen skrivet av Arfert Visa inlägg
                        För mig är Werewolf ett spel som extremt mycket hoppade över hajen, ännu mer än Vampire. Men jag har ju suttit på jobbet och gått igenom alla (!) gamla VtM-böcker, och det är mycket som man kanske inte skulle gjort idag, om man säger så. Men det är bara min personliga åsikt.
                        Jag tror det är min personliga åsikt också - om Werewolf alltså. Jag är otroligt skeptisk till i stort sett hela konceptet idag. Delar av det, som G45 säger, är riktigt ballt. Muterade McDonaldschefer och Fomorer och så vidare är riktigt kul. Men varulvarna själva... njae.

                        Jag hade nog hellre sett en total reboot på hur varulvar funkar i WoD, mycket med än vad nWod gjorde. Stryk hela naturfokuset, stamstrukturen och att de ska vara hjältar. Det ska vara förjävligt att vara varulv. Fråga bara Lawrence Talbot.

                        För att styra tillbaka det hela till Vampire - jag tror Jocke och Skarpskytten fångade det hela rätt bra i känslan, vad som funkar och inte. Ju mer lore man måste ta hänsyn till desto sämre. Men var gränsen går är svår att pinpåjnta.
                        Last edited by Khan; 25 May 2018, 15.56.

                        Kommentera


                        • #13
                          Ursprungligen skrivet av Skarpskytten Visa inlägg
                          Jag var verkligen fan-boi, men det rasade lite för mig med Giovanni-chroicles, jag köpte den och fattade aldrig grejjen, det var bara uselt, rakt igenom.
                          GC är enligt mig det bästa äventyr jag spelat alla kategorier. Hade en jävligt bra spelledare också.

                          Kommentera


                          • #14
                            Ursprungligen skrivet av yokowermland Visa inlägg

                            GC är enligt mig det bästa äventyr jag spelat alla kategorier. Hade en jävligt bra spelledare också.
                            Jag har kört de tre första som långa one-shots. Grejen med dem är att 1:an är bra om du har en skicklig spelledare som lägger till en massa. Men det är ett murder kill äventyr som uppmuntrar till diableri for power, innehåller knytnävsslagsmål med Hardestat och att karaktärerna får öl-kranar intryckta i halsarna innan de omfamnas.

                            2:an är madness med random pirat attacker, en kille som blir guden av eld, man kommer till klostret där hela Sabbatens intelektuella elit sitter och sedan är det Name of the rose med dem.... Mithras är en grej.... det är high powered crazy nonsens!

                            3:an är antingen en massa politik och sedan lite indiana Jonesande.... Eller 20 minuter politikande och sedna indiana jonesande. Är karaktärerna Sabbat så är det mer det andra.

                            Men 4:an är var allt faller samman. Vi spelar random ghouler nu? What?! Varför är min karaktär en boss, den karaktären är så op...

                            De har mycket stil och känsla... och de är nog de bästa White Wolf äventyren... men de är seriöst one-shots och slutet är en besvikelse.

                            Kommentera

                            Arbetar …
                            X