Tillkännagivande

Tillkännagivande Module
Minimera
Inga tillkännagivanden ännu.

Hur mycket behöver man veta om en fantasy setting egentligen?

Sidnamn Module
Flytta Ta bort Minimera

Senaste inlägg

Senaste inlägg Module
Minimera

Diskussioner Statistik Senaste inlägg
Skapad av Platon, Idag, 11.58
2 responses
27 visningar
2 gillar
Platon
av Platon
 
Skapad av Evokee, Igår, 16.47
23 responses
397 visningar
1 gillar
Torbjörn  
Skapad av Rangertheman, 10 April 2018, 11.43
4 responses
115 visningar
4 gillar
Bifur
av Bifur
 
Skapad av Mekanurg, Igår, 12.02
2 responses
157 visningar
6 gillar
Mekanurg  
Skapad av luddwig, Igår, 20.37
7 responses
167 visningar
0 gillar
anth
av anth
 
Skapad av God45, 19 December 2017, 06.40
220 responses
9.467 visningar
17 gillar
God45
av God45
 
Skapad av ragngand, Idag, 09.37
1 response
64 visningar
0 gillar
Magnus Seter  
Skapad av wilper, 10 May 2017, 19.57
251 responses
8.907 visningar
10 gillar
kloptok
av kloptok
 
Skapad av God45, Igår, 15.30
1 response
150 visningar
8 gillar
God45
av God45
 
Skapad av ripperdoc, Igår, 20.04
3 responses
74 visningar
1 gillar
ripperdoc  
X
Konversationsdetalj Module
Minimera
  • Filtrera
  • Tidsrymd
  • Visa
Rensa All
nya inlägg

  • Hur mycket behöver man veta om en fantasy setting egentligen?

    Jag hävdar att man inte behöver veta mer, någonsin, än vad som kan sammanfattas på en sida för att börja vara en spelare i en kampanj i ett fantasy setting. Och en sida är mycket då. Jag har i mitt recenserande av Drakar och Demoner äventyren varit tvungen att läsa ett par setting böcker och kapitel för att kunna vara rättvis. Men det har inte tillfört något till upplevelsen och har aktivt varit tråkigt extra jobb så jag skulle få komma till de roliga scenariona. Och vad jag nu vet med absolut säkerhet är att för att spela i Ereb Altor är allt du måste få reda på "Det är fantasy. Det finns en ras av kalle ankor." Allt annat är djupt onödig kunskap som kanske kommer fram under spelande.

    Fight me! ;p :)

  • #2
    Det enda som behövs vetas är ju vad som skiljer sig från vanilj. Typ alla rider på drakar eller maginär förbjudet eller alver är som orcher.

    Kommentera


    • #3
      Jag säger att det beror helt och hållet på hur du ska spela.

      I en kampanj där världen är viktig och man i någon mån ska dockskåpa, säg Baldurs Gate II i Forgotten Realms, spelar det en sjujäkla roll om du har koll på världen eller inte. Även om det är en ganska generisk fantasy när du börjar blir du snabbt informerad om att kosmologin, gudavärlden och så vidare är rätt viktigt att ha koll på. Det är därför det finns så många tillfällen där du kan få stora textsjok som levandegör världen och förklarar hur den hänger ihop.

      Men spelar du en dungeonbaserad kampanj där målet är att "vinna äventyret" är jag helt med dig på att det inte behövs så mycket info. Jag tror man kan plocka upp Hjältarnas Tid och börja spela direkt utan att man behöver förklara mer än att hober heter misslor den här gången.

      Jag är ju rätt förtjust i att dockskåpa och läsa världsböcker, om än lite mindre nu än förr, personligen.

      Kommentera


      • #4
        "Behöver"? Inget alls, förutom de val man kan göra under karaktärsskapandet, och knappt ens det.

        Jag kan inte tänka mig en enda värld där det är omöjligt att vara helt världsfrånvänd och okunnig.

        Allt snnat beror bara på hur involverad spelaren vill vara med världen från start.

        Kommentera


        • #5
          Det är väl en hyfsat grov generalisering, som i så fall kan sägas om de flesta typer av settings, i varje om vi pratar breda dito som skräck, fantasy, sci-fi, postapokalyps osv.

          Men som redan påpekats, det beror helt på hur den aktuella kampanjen ska spelas, vilket nog betyder mer än genre, och vilken startsträcka man vill ha. Vill man smyga in i (eller struntar i) världsbygget är en sida är ok, vill man dra igång politiska intriger från scratch kanske man behöver läsa på mer.

          Kommentera


          • #6
            Jag skulle chocka mitt spelgäng svårt om jag gav dom mer än 6-10 punkter på vardera 2-3 meningar som fångar det viktigaste. Detaljerna fyller jag sedan på med vid behov.

            Kommentera


            • #7
              Jag är jätteglad att du startade tråden! Har tänkt att PM:a dig och frågat just detta!

              Min motfråga blir väl varför just genren "fantasy" skulle vara lättare att beskriva och förstå än andra genrer. Om du lyckas sammanfatta skillnaderna och egenheterna mellan le'Guins övärld, Granströms Trakorien eller Mievilles Bas Lag på mindre än en A4 så blir jag djupt imponerad.

              Eller Harry Potter eller Jemisins Broken Earth för den delen...

              Kommentera


              • #8
                Ursprungligen skrivet av Jocke Visa inlägg
                Det enda som behövs vetas är ju vad som skiljer sig från vanilj. Typ alla rider på drakar eller maginär förbjudet eller alver är som orcher.
                /thread

                Kommentera


                • #9
                  Ursprungligen skrivet av Tant Ragnar Visa inlägg
                  Jag är jätteglad att du startade tråden! Har tänkt att PM:a dig och frågat just detta!

                  Min motfråga blir väl varför just genren "fantasy" skulle vara lättare att beskriva och förstå än andra genrer. Om du lyckas sammanfatta skillnaderna och egenheterna mellan le'Guins övärld, Granströms Trakorien eller Mievilles Bas Lag på mindre än en A4 så blir jag djupt imponerad.

                  Eller Harry Potter eller Jemisins Broken Earth för den delen...
                  Mitt kontra argument här är att så fort det ens blir lite svårt är det för att det är en annan genre. Harry Potter är Urban fantasy. Men överlag? Ni är äventyrare med svärd och magi, det är fantasy fungerar på övärlden, i Midgård, i Hyperborien och Athas. Resten är detaljer. Eller så är det en kort grej som när någon säger att de vill spela en trollkarl och man får gå "Det finns bara 8 trollkarlar och de är typ änglar i mänsklig form. Du är en av dem." eller "Magi dödar världen runt dig och alla hatar dem".

                  Resten kommer fram i spel. Det är spelledaren som presenterar världen och gör den intressant. Och det behvöer inte spelarna ha förkunskap för.

                  Kommentera


                  • #10
                    Som några andra tycker jag att de inledande påståendena är något hårdragna.

                    Många rollspel går utan tvekan att spela utan att spelarna vet mer eller mindre någonting om världen. I min nuvarande Red Box-kampanj la jag säkert tre minuter på att introducera "världen". En del rollspel (EON?) är nog mer eller mindre omöjliga att spela utan ganska mycket setting-info. Det är ju liksom halva poängen med kulturgejjmiga spel att få ta del av settingen. De flesta rollspel befinner sig troligen någonstans mellan OSR-spel och EON.

                    Själv gillar jag settingtunga spel med mycket kulturgejjming. Och de bästa sådana spel lånar en litterär teknik som bla JRR Tolkien var expert på. Det heter säkert något snofsigt i litteraturvetenskapen, men jag är obildad och kallar det för "den okunniga POV:en". Vad är grejjen med att börja både Bilbo och Ringarnas herre med hober i Fylke? Jo, det är att det är väldigt lätt att få folk att fatta vad hober och Fylke är. "Ah, det är gemytliga mini-britter som lever in en konservativ fantasiversion av Merry England innan industrialismen förstörde allt. Jag fattar". Sedan låter man läsaren följa de okunniga hoberna och upptäcka världen samtidigt med dem. Smart va?

                    Det här kan man se i spel som:
                    - Tekumel. Rollfigurerna tillhör en vanlijfantasykultur och har just anlänt till en exotisk kontinent som de inte vet någon alls om. Spelarna lär sig världen samtidigt med rollfigurerna.
                    - VtM. Din rollfigur börjar som människa, som blir vampyr under karaktärsskapandet. Hen vet inte ett smack om sitt nya vampyrliv, det utforskar man sedan i spel.(Funkar dessutom två gånger, en gång i Camarilla-spel och en gång i Sabbat-spel).
                    - KAP. Alla börjar som väpnare, om man kör introäventyret. Det presenterar fortlöpande setting och regler och när man har spelat igenom det blir ens rollfigur dubbad till riddare. På tre timmar har man lärt sig massor om settingen och systemet. Man behöver inte säga mycket mer om att KAP är ett pseudohistoriskt fantasyspel där det finns magi och drakar och en kung som heter Arthur som intro till en ny spelgrupp, sedan kör man det här äventyret. Övrig settinginfo kan man som SL ta under vägs.

                    Mer eller mindre alla rollspel har dessutom fluff invävt i systemet, vilket också "lär ut" världen. I DnD finns "klasser" och "alignment", även så enkla saker säger något om settingen. KAP har rätt mycket om kultur, religion, klass på figurbladet, tillsammans med "passioner" som Heder och Gästfrihet, alla dessa saker påverkar karaktären och hens siffror - settinginfo kommer med karaktärsskapandet. Någon smartare och mer kunnig än mig kan säkert utveckla det här resonemanget ytterligare.
                    Last edited by Skarpskytten; 15 March 2018, 20.06.

                    Kommentera


                    • #11
                      Ursprungligen skrivet av God45 Visa inlägg

                      Mitt kontra argument här är att så fort det ens blir lite svårt är det för att det är en annan genre. Harry Potter är Urban fantasy. Men överlag? Ni är äventyrare med svärd och magi, det är fantasy fungerar på övärlden, i Midgård, i Hyperborien och Athas. Resten är detaljer. Eller så är det en kort grej som när någon säger att de vill spela en trollkarl och man får gå "Det finns bara 8 trollkarlar och de är typ änglar i mänsklig form. Du är en av dem." eller "Magi dödar världen runt dig och alla hatar dem".

                      Resten kommer fram i spel. Det är spelledaren som presenterar världen och gör den intressant. Och det behvöer inte spelarna ha förkunskap för.
                      Ah, då är jag med på vad du menar med fantasy.

                      I så fall kan rimligen alla genrer, så som fantasy, SF, noir, cyberpunk och så vidare enkelt förstås med en kort lista som beskriver undantagen. Eller finns det något speciellt enkelt med just fantasy?

                      Kommentera


                      • #12
                        Ursprungligen skrivet av Tant Ragnar Visa inlägg

                        Ah, då är jag med på vad du menar med fantasy.

                        I så fall kan rimligen alla genrer, så som fantasy, SF, noir, cyberpunk och så vidare enkelt förstås med en kort lista som beskriver undantagen. Eller finns det något speciellt enkelt med just fantasy?
                        Jag gänker hävda att fantasy är så simplistiskt, så arketypriskt och har världar där en standard karaktär inte vet allt så att det är ovanligt lätt. Skräck där man spelar människor som inte vet så mycket är lika lätta. "Gör en människa, det här är året spelet utspelar sig under och det finns dåliga övernaturliga saker/monster."

                        Kommentera


                        • #13
                          Om man aldrig har spelat rollspel förut och är speciellt insatt i vad som brukar ingå i fantasy världar så tror jag det kan vara svårt. Inte att man inte kan spela men svårt att spela i just den världen. Men man kan nog komma väldig lång med ett par sidor och få med de viktiga grova dragen speciellt med några väl valda bilder på det som är främmande och någon karta.

                          Men om man har spela mycket och påläst om olika fantasy världar så klarar man sig nog med vad som är unikt för just denna värld. Men att det sedan finns tolv böcker om alla "onödiga" detaljer skadar ju inte.

                          Skulle gärna vilja se olika fantasy världar komprimerade till en sida, jag tror man kan komma rätt långt. Speciellt få med det som allmänheten vet finns men inte kan några detaljer om. Just sådan tycker jag kan saknas många gånger, vad vet boden Ralf eller skomakaren Lisa egentligen om världen runtomkring.

                          Kommentera


                          • #14
                            Jag gillar spel som har en massiv setting då jag tycker det blir bättre spel desto mer stöd det finns i form av världsmoduler och äventyr. Eon är föredömligt på detta plan.

                            Kommentera


                            • #15
                              Själv upplever jag det alltid som att ju mer någon runt bordet vet, eller antas veta, om spelvärlden, desto mer begränsande. I min värld (öhum jorå) inkluderar det även SL. En sida? Där nånstans går nog i normalfallet gränsen.

                              Kommentera

                              Arbetar …
                              X