Tillkännagivande

Tillkännagivande Module
Minimera
Inga tillkännagivanden ännu.

[Sagospelet Äventyr] När draken Kattu rövade bort lillprins Filix

Sidnamn Module
Flytta Ta bort Minimera

Senaste inlägg

Senaste inlägg Module
Minimera

Diskussioner Statistik Senaste inlägg
Skapad av anth, Idag, 13.24
0 responses
4 visningar
0 gillar
anth
av anth
 
Skapad av .113, Igår, 22.12
18 responses
163 visningar
0 gillar
Rymdhamster  
Skapad av ceruleanfive, 23 September 2018, 20.24
12 responses
248 visningar
3 gillar
ceruleanfive  
Skapad av Cayhn, 17 September 2018, 12.35
4 responses
66 visningar
1 gillar
Cayhn
av Cayhn
 
Skapad av clarence redd, Idag, 09.02
0 responses
85 visningar
3 gillar
clarence redd  
Skapad av .113, Igår, 20.07
6 responses
86 visningar
0 gillar
0.113
av 0.113
 
Skapad av Anchorman, Igår, 22.57
0 responses
75 visningar
1 gillar
Anchorman  
Skapad av Bifur, Igår, 10.24
7 responses
126 visningar
7 gillar
Bifur
av Bifur
 
Skapad av Sunn3, 19 September 2018, 09.06
1 response
56 visningar
0 gillar
Yog
av Yog
 
Skapad av Yog, 24 September 2018, 20.48
13 responses
232 visningar
0 gillar
Yog
av Yog
 
X
Konversationsdetalj Module
Minimera
  • Filtrera
  • Tidsrymd
  • Visa
Rensa All
nya inlägg

  • [Sagospelet Äventyr] När draken Kattu rövade bort lillprins Filix

    Jag var på SF i Stockholm igår, och såg nya utgåvan av Sagospelet Äventyr. På den gamla stod det "från 8 år" på framsidan, vilket jag har tyckt var en rimligt ålder att börja spela rollspel, men på detta står det "från 5 år". Jag tänkte genast på min dotter T, som är fyra år och fyra månader. Så jag köpte spelet. Tanken var dock att inte prata om rollspel med T förrän hon blev fem, så det gjorde jag inte.

    Men det gjorde någon annan.

    Så när jag idag em frågade vad hon vill göra, så ville hon spela spel. Vilket spel? Det nya spelet i hyllan så klart, det som jag nu förstår att mamma har visat henne i ett obevakat ögonblick. Jag tog fram spelet. Vi gick igenom innehållet, framförallt tärningarna var spännande. Jo, det ville hon spela. Men pappa gör ursäkter, han har inte läst reglerna. Dessa viftas bort, T ska spela.

    Så vi spelade. Vi använde en pre-gen och kortet med "snabbregler". Tärningsslag upp till fyra läste T själv och de högre siffrorna fick jag hjälpa till med. Jag var SL och hon spelade hjältinnan Mila, fast hon la till efternamnet "Fidji". Äventyret hittade jag på i stunden, med lite hjälp från T.
    Så här gick det.

    Mila Fidji vaknade på Slottet, det var hemska vrål och skrik på hjälp. Hon tog sitt svärd och sprang ut i korridoren, där var två vakter som med anden i halsen berättade att den hemska draken Kattu hade kommit mitt i natten. Den var i lillprins Filix torn! Så de sprang dit. Utanför hörde de vrål och oväsen, draken måste vara där! Vaktrna vågade inte gå in, men det vågade Mila Fidji!

    Rummet var ödelagt, och allt levande som syntes till var en draksvans. Draken var på balkongen - med lillprins Filix under armen! Mila rusade in och högg draken i svansen! Den skrek av ilska men kastade sig sedan ut från tornet och flög iväg! Men Mila var inte rädd. Hon sprang genast till drakvingetornet med det två vakterna. Medan de spände fast flygvingarna kom kung Knas springande med andan i halsen. Han veklagade sig och lovade Mila en kista med guld om hon kunde rädda lillprinsen.

    Så de tre kastade sig ut från tornet. De försökte flyga ikapp Kattu, men hon var för snabb! De såg dock hyr hon styrde kosan mot sin drakhåla på berget Balibimpbomp. Milo såg till och med hur draken försvann in i sin håla. Hon och de två vakterna stannade utanför och bestämde sig för att smyga sin in. En av vakterna berättade att han hade hört att Kattun var väldigt kittlig, så de bestämde att vakterna skulle kittla draken medan Mila räddade lillprinsen.

    Men Mila snubblade till och draken blev varse dem. Innan hon han göra något kastade sig vakterna över henne och kittlade henne, samtidigt som Mila vigt skuttade över svansen och högg tag i lillprinsen! Mila hjälpte lillprinsen över svansen och sedan sprang alla fyra ut ur håla och spände fast sina drakvingar. Kattu kom vrålande efter dem, men de var för snabba och flög bort från berget med lillprinsen!

    Så återvände de till Slottet. Kung Knas gav Milo en kista med guld och dubbade henne till drakriddare.

    Slut på sagan.

    Vi hade väldigt roligt, och började genast göra en rollfigur för en ny omgång. Det blev en prinsessa vid namn Elsa som var bra på att trolla, men innan vi hann ge oss ut på äventyr kom livet emellan.

    Jag tror dock att det blir fler äventyr framöver, då kanske med Ts mamma som en andra spelare.

    Nu ska jag bara försöka hinna läsa reglerna ... ifs gick det ju bra att spela utan dem, men jag vill ju gärna lära mig spelet.

    Och så ska jag försöka göra ett bättre äventyr.
    Last edited by Skarpskytten; 09 December 2017, 23.00.

  • #2
    Efter vårt första spelmöte gjorde jag en poäng av att inte prata rollspel med min dotter. Hon vill helst inte göra det som andra föreslår (ett släktdrag hon fått av mig; naturen hämnas på oss via våra barn). Men i fredags var det vab, och då ville hon plötsligt spela "det där spelet", eller, som vi säger nuförtiden "drakspelet". Sedan dess har vi spelat nio äventyr plus ett äventyr i ett egettillverkat rollspel.

    Det går ganska bra att spela rollspel med en fyra-och-ett-halvt-åring. Utmaningen är att det är svårt för ett så litet barn att tolka ledtrådar. Inte heller har ett sådant barn lärt sig hur en bra berättelse ska se ut. Ett läskigt spöke kan leda till att rollfiguren springer hem till mamma istället för att ta en fräck strid. Här får man vara beredd att stötta med tips och råd. En spelledarperson funkar rätt bra här, och kan hjälpa till att hålla styr på berättelsen. Vi ritar mycket kartor tillsammans, och det tror jag hjälper mycket med att få barnet att förstå vad det är som händer och hur händelser hänger ihop. Det tror jag är ett bra tips när man spelar med små barn.

    Sen finns det fördelar. Kraven är obetydliga. Och fantasin flödar och leder ofta till oväntade lösningar.

    Ett par spelmöten har organiskt börjat eller slutat med ritsessioner. Vi har också skrivit en saga tillsammans.

    Om jag hinner ska jag skriva en rapport på ett av våra äventyr som illustrerar den sista poängen bra.
    Last edited by Skarpskytten; 22 January 2018, 21.59.

    Kommentera


    • #3
      Ängeln Prinsessan Anna är en älva som bor i Slottet på molnet. En dag berättar drottningen att det är något fel på molnet! Slottet håller på att sjunka ned genom molnet, och om det blir mycket värre kommer det att krascha!

      Anna lovar att lösa problemet. Hon flyger över till molnet där Snälla monstret Ullis bor. Ullis har samma problem! Det har de elaka monstren på grannmolnet också, och fåraherden Tum har märkt att hans änglafår sjunker ned i sitt moln. Anna hjälper alla monster och får och herden att flyga ned på marken så de inte ska ramla ned, men molnen är ju fortfarande sjuka.

      Då ser hon en fabrik som spyr ut rök som stiger mot alla molnen. Ullis berättar att det är en fabrik som ägs av den onde riddaren Taco som gör onödiga saker i plast. Det måste var röken som gör molnen sjuka!

      Anna flyger bort till fabriken, där vättar arbetar under slavlika förhållanden (ingen av vättarna får vara med i facket). Anna gör sig osynlig och smyger fram till knappen där man stänger av fabriken. Och så trycker hon på den. Alla maskiner stannar! Men riddar Taco kommer gående för att sätta på maskinen igen! Han är arg och undrar vem som stängt av hans fabrik. Just när han ska slå på maskinen trollar Anna bort knappen! Taco kan inte starta sin fabrik igen!

      Vättarna säger upp sig och lämnar sjungande fabriken. Taco går i konkurs. Molnen blir friska och alla molnvarelser kan flytta hem!

      Slut på äventyret.
      Last edited by Skarpskytten; 22 January 2018, 22.21.

      Kommentera


      • #4
        VAB idag, så jag har ritat massor med Hello Kittybilder, men också spellett Sagospelet Äventyr två gånger för en 4-och-ett-halvt-åring, får se om jag orkar skriva en rapport från något av dem. Det känns som att hon har blivit bättre på att greppa problemet när det presenteras, eller så är det jag som har blivit bättre, vi fick igång äventyret direkt bägge gångerna utan hårdhänt styrning från min sida.

        Jag har nu också läst genom nästan hela regelboken. Spelet gör mycket rätt, det har ett bra tärningssystem och dottern börjar bli rätt vass på att läsa tärningar. SL-kapitlet innehåller rätt uppenbara saker men är ändå riktigt bra. Världen är inte så märkvärdig, men funkar säkert, dock inget jag använder just nu, behöver ingen värld.

        Spelet är old-school på ett bra sätt och traddigt på ett dåligt sätt. Dvs det är rätt lösa regler och "ändra det du inte gillar" men det är också mycket fuska med tärningarna och rälsa. Det där med att rälsa förstår jag, men inte att fuska med tärningarna. Överlag verka tanken vara att misslyckade tärningsslag inte ska betyda något, och då undrar jag varför man ska ha med dem.

        Hela det här spelet skriker efter fail forward-tänk, och det körde jag på idag med mycket lyckat resultat. Det kommer jag att fortsätta med. I övrigt använder vi bara grundegenskaper, tärningssystemet och några magiska prylar. Det finns lite specialförmågor som jag inte tycker tillför så mycket, och ett valbart färdighetssystem som jag inte vill använda på min unga avkomma, kanske senare. Stridssystemet vägrar jag att sätta mig in i, vi kör inte mycket interpersonellt dödligt våld.

        Om jag ska försöka sammanfatta min filosofi så består den av följande inslag: samberätta, spelaren slår (nästan) alla tärningar, uppmana till andra lösningar än våld [här kör jag hårt på Bamsemodellen, ondingar behöver bara en kram eller få vara med och leka så blir de snälla], fri tillgång till magi, använd SLPs för att styra, ställ öppna frågor samt fail forward. Det funkar hur bra som helst.

        Jag har fört bok över vilka magiska effekter min dotter tänkt ut, och är smått imponerad:
        Teleportera
        Öppna lås/lås lås
        Jättestyrka
        Frys till is
        Osynlighet [detta är standard operating procedure, rollfiguren är osynlig er än hon är synlig]
        Avväpna och göm vapen
        Förstöra ting
        Hela
        Ändra livsåskådning
        Gräva gång
        Isboll
        Sömn
        Flyga
        Tala med drake
        Frammana bok
        Trolla fram kompis [för att roa mig själv låter jag Conan framträda]
        Snabbhet
        Blindhet

        Hon har också uppfunnit ett magiskt föremål, ett par drakvingar som man spänner fast på sin rygg för att kunna flyga. Men nuförtiden teleporterar hon sig mest i vilket fall. Osynlig.
        Last edited by Skarpskytten; 27 March 2018, 22.49.

        Kommentera

        Arbetar …
        X