Tillkännagivande

Tillkännagivande Module
Minimera
Inga tillkännagivanden ännu.

Rollspel.nu's filmklubb 2018 v26

Sidnamn Module
Flytta Ta bort Minimera

Senaste inlägg

Senaste inlägg Module
Minimera

Diskussioner Statistik Senaste inlägg
Skapad av krank, 16 July 2018, 10.45
14 responses
300 visningar
0 gillar
krank
av krank
 
Skapad av RasmusL, Igår, 20.17
3 responses
111 visningar
2 gillar
wilper
av wilper
 
Skapad av Pilzeman, Igår, 12.17
2 responses
92 visningar
1 gillar
Lemur
av Lemur
 
Skapad av Tzeraph, 18 July 2018, 20.22
14 responses
249 visningar
0 gillar
DeBracy
av DeBracy
 
Skapad av Moondoz, Igår, 13.19
9 responses
103 visningar
4 gillar
zonk
av zonk
 
Skapad av Henke, 16 July 2018, 20.34
42 responses
2.073 visningar
3 gillar
Bifur
av Bifur
 
Skapad av Arkynata, 17 July 2018, 16.39
3 responses
131 visningar
2 gillar
Arkynata  
Skapad av Äventyr, 12 January 2018, 23.31
8 responses
478 visningar
4 gillar
damogn
av damogn
 
Skapad av Khan, 19 July 2018, 13.22
18 responses
354 visningar
3 gillar
Khan
av Khan
 
Skapad av 16personalities, 19 July 2018, 19.57
2 responses
97 visningar
0 gillar
bobbo
av bobbo
 
X
Konversationsdetalj Module
Minimera
  • Filtrera
  • Tidsrymd
  • Visa
Rensa All
nya inlägg

  • Rollspel.nu's filmklubb 2018 v26

    Detta är WRNU's filmklubb för v26.

    Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

    Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

    Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

    1) Jag tänker se minst en film i veckan.
    2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
    3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
    4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
    4) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygsystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

    (Mina betyg tenderar att flockas kring "4/5", eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om).

    Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

    Om någon är saknad, säg till! Eller kryssa in er själva.


    * TILLÄGG: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

    [spoiler] [/ spoiler]

    fast utan mellanslaget efter /. Mellan ] och [ där i mitten skriver du det som är spoiligt. Då kommer det att krävas en aktiv handling - att man klickar på en knapp - för att läsa det som står där. Skitpraktiskt!

  • #2
    Jag såg tillräckligt många brottstycken av How to train your dragon för att kunna forma mig en uppfattning. Det var lite svårt att hålla koncentrationen eftersom mina dundersöta men mycket, mycket energiska brorsbarn upptog en hel del av min uppmärksamhet medan jag och min bror sporadiskt såg på filmen.

    Filmen saknar i princip karaktärer jag sympatiserade med. De flesta var gräsliga på något sätt. Huvudpersonen var väl för all del tänkt att vara den man skulle identifiera sig med, men även om hans djupt pinsamma och tonårs-creepy stalkertendenser och obsessiveness kring det obligatoriska kärleksintresset gjorde det mycket svårt för mig att bry mig.

    Vikingar är urtråkiga och har rätt ful och trist design på allting. Framför allt låtsasvikingar med horn på hjälmarna. Eller faktiskt föredrar jag nog, om jag måste välja, hornhjälmsvikingar framför riktiga vikingar, då de senare ju verkligen inte har någonting som gör dem coola. Horn på hjälmen är åtminstone lite coolt. Drakar kan vara coola, om de är snyggt designade och inte är ritade som mjukisdjur. De i den här filmen är alldeles för mjukisdjuriga. Och ja, jag fattar att det är för att filmen är en barnfilm.

    Storyn är trist och förutsägbar och handlar inte om någonting intressant.

    Jag kan ändå inte riktigt rekommendera folk att inte se den här filmen. Om man tillhör målgruppen - barn - så är den säkert helt ok. Den är kompetent animerad, röstskådespeleriet är bra (åtminstone på engelska), storyn är trots allt mindre platt än väldigt mycket annat som produceras för barn. Och den stora draken på slutet var åtminstone lite ball. Och så gillar jag att filmen väldigt aktivt undvikit de flesta klassiska kvinnotroper; här finns väldigt lite horor eller madonnor eller något annat klassiskt. Kvinnorna är visa, eller krigiska, eller busiga och irriterande. Det är inte helt dåligt, ändå.

    BETYG: 3/5
    Last edited by krank; 30 June 2018, 22.38.

    Kommentera


    • #3
      Jag har sett Kizumonogatari.



      Koyomi Araragi (Hiroshi Kamiya) får en kompis, Tsubasa Hanekawa (Yui Horie), som varnar honom för en blond vampyr som har setts i stan. Skeptisk som Araragi är så tror han inte på henne, förrän ett långt blodspår leder ner till vampyren: Kiss-shot Acerola-orion Heart-under-blade (Maaya Sakamoto), med avhuggna armar och ben. Och då ger han sitt blod till henne så att hon kan regenerera.

      Och så blev Araragi vampyr.

      ---

      Och nu sitter jag och undrar vad fan jag såg.

      Ståryn är ganska enkel, i tre tydliga kapitel som en timme långa filmer.

      Kronologiskt går den före animen Bakemonogatari. Den har dock inte alls samma mängd ordlekar och dialog, utan kör mer på visuell action och karaktärsutveckling. Designen är också annorlunda. Istället för den väldigt avskalade designen i Bakemonogatari så kör Kizumonogatari fullt renderade bakgrunder, vilket gjorde att de normalt animerade karaktärerna stack ut en hel del.

      Men sen … flöt de bara ihop. De typografiska elementen från Bakemonogatari var bara där i form av "svarta" och "röda" scener, men den bytte ofta stil till hårt skissat, chibi, tidningsrastrerat och flera andra. stilar. Den klipper och hoppar fram och tillbaka mellan nu, sen och då, byter synvinklar och tar fram subjektiva bilder så snabbt att det faktiskt är svårt att hänga med – i synnerhet om man inte kan japanska.

      Vad det än var jag såg så skiljde det sig från den mesta andra animen jag sett, och även till stor del från resten av Monogatari-serien.

      Kommentera

      Arbetar …
      X