Tillkännagivande

Tillkännagivande Module
Minimera
Inga tillkännagivanden ännu.

Tant Ragnar tittar på Twin Peaks

Sidnamn Module
Flytta Ta bort Minimera

Senaste inlägg

Senaste inlägg Module
Minimera

Diskussioner Statistik Senaste inlägg
Skapad av Bifur, 13 November 2018, 18.04
7 responses
226 visningar
4 gillar
PAX
av PAX
 
Skapad av Inkognito, Igår, 20.46
1 response
68 visningar
0 gillar
RedMoon
av RedMoon
 
Skapad av Dunkel, 13 November 2018, 20.41
14 responses
261 visningar
6 gillar
Dunkel
av Dunkel
 
Skapad av PalMer, 07 November 2018, 16.10
41 responses
1.918 visningar
0 gillar
Gurgeh
av Gurgeh
 
Skapad av Zire, 04 November 2018, 17.14
41 responses
1.044 visningar
0 gillar
CapnZapp  
Skapad av chrull, 09 November 2018, 17.52
19 responses
270 visningar
0 gillar
anth
av anth
 
Skapad av McAber, Igår, 10.55
1 response
73 visningar
1 gillar
illuzive  
Skapad av clarence redd, 13 November 2018, 20.42
2 responses
61 visningar
1 gillar
clarence redd  
Skapad av Pendragon, 09 October 2018, 20.39
15 responses
1.271 visningar
6 gillar
avatarex  
Skapad av Khan, 13 November 2018, 15.21
8 responses
142 visningar
3 gillar
Måns
av Måns
 
X
Konversationsdetalj Module
Minimera
  • Filtrera
  • Tidsrymd
  • Visa
Rensa All
nya inlägg

  • #61
    Snack på öppet arkiv runt slutet på s1 början av s2 skulle jag tro.

    https://www.oppetarkiv.se/video/2142...aaret-koskinen

    Kommentera


    • #62
      Ursprungligen skrivet av Jocke Visa inlägg
      Snack på öppet arkiv runt slutet på s1 början av s2 skulle jag tro.

      https://www.oppetarkiv.se/video/2142...aaret-koskinen

      haha, det där måste vara peak-90talsTV. Kläderna! Frisyrerna! Studion är en bar där alla dricker rödtjut och röker, och det sitter en massa folk i bakgrunden som gör samma sak!

      Superintressant att höra samtida analyser, i synnerhet svenska. Jag får nog hålla med hon som sa att Twin Peaks är som mest intressant när det är Frost/Lynch som regisserar och skriver. Det känns ofta att något saknas när det är andra som står bakom.

      Kommentera


      • #63
        Episod 22-26, diverse teman.

        Fortfarande inte tillräckligt bra episoder för att göra annat än att klumpa ihop dem, bingetitta och se fram emot sista avsnittet, "Fire walk with me" och säsong tre.

        Några riktiga lågvattenmärken, men det känns som att serien långsamt börjar vända till något som liknar gamla twin peaks.

        En scen som står ut bland de sämsta är när Donna och James har en picnic. James. rör. inte. en. min. under hela scenen. Det blir framför allt jobbigt dåligt när han spelar mot en kompetent skådespelerska som gör så gott hon kan med en kackig dialog. Vågar vi hoppas att James försvinner bort från serien den här gången?

        Mer pinsamt dåligt: alla extremt daterade effekter. Jag ryser åt alla infällda bilder på barn som är djävulen, schackpjäser på schackpjäser och den otroligt kackiga 3D-Jocelyn i en lådknopp. Jag blir dessutom direkt provocerad att de slänger in dansande dvärgen och Bob, två karaktärer som var otroligt effektfulla förut, i en scen som inte gör mer än att säga "titta på de här? Visst gillade du dem förut?".

        Indiana-Jones indiangrottan känns inte direkt som något som får mig att bli mer intresserad av Twin Peaks mörka, övernaturliga baksida.

        Skådespelaren som spelar Truman gör ett bra jobb när hans känsloregister går från ett varmt lugn till bromance med Cooper, men gör en riktigt kackig prestation när Jocelyn dör.

        Vi får åtminstone en scen där Windom Earle börjar närma sig att vara obehaglig på riktigt; när han kommer och hälsar på Donna.

        Jag gillar också scenen i arresten när Norma gör slut med Hank. Lite kul att man ser hur bräcklig dekoren är då han nästan sliter sönder gallerna som uppenbarligen inte sitter fast så bra. Trivia! Frasen "I rather be his whore than your husband", som Norma säger innan hon går, förkommer också i "Titanic", och det gör också Billy Zane.

        Och så kommer Gordon Cole tillbaka och är lika mysig som vanligt. Jag önskar att jag någon gång får en sådan chef!
        Last edited by Tant Ragnar; 21 May 2018, 14.54. Anledning: fel skådis i titanic

        Kommentera


        • #64
          Ja, det finns inte så mycket mer att tillägga. Jag tycker dock att nästan alla dåliga avsnitt innehåller ganska mycket grejer som BORDE vara bra men av olika anledningar blir dåliga i stället. Det är ju tex en jättebra idé att Andy och Dick ska tävla om att vara bäst farsa åt nån unge för att imponera på Lucy och pilsnerfilmshumor följer. Men det är förbannat tradigt när det händer och att de misstänker barnet för att vara djävulen... det funkar ju inte alls.

          Kommentera


          • #65
            Det är en sak som jag funderat mycket på nu när jag tittat på avsnitten. Vad är det som gör en bra TV-serie eller film? Är det manus, regi, skådespel, koncept, eller allt?

            Superkul att jämföra min uppfattning om serien då manusförfattare och regissör ändras, skådespelare och koncept är konstant.

            Jag får ofta känslan av att regissörer som inte är Lynch gör sitt bästa för att härma hans regi-trix, ofta tyvärr med ganska dåligt resultat.

            Jag slås av en tanke - finns det ett exempel på en serie, eller filmserie, där olika regissörer får sätta en helt egen prägel på varje del? Kan bara komma på "Alien" filmerna på rak arm.

            Kommentera


            • #66
              Men Tant Ragnar, kanske någon nu frågar sig, har du tröttnat på Twin Peaks? Tvärtom! svarar jag då. Jag har kollat en bit in i säsong tre rent av, och här kommer lite tankar på detta.....

              Episod 27-29:
              Nä, säsong två är verkligen inte bra. Jag är inte förtjust i de sista avsnitten. Jag gillar inte Windom Earle (hur sjutton fick han upp killen i schackpjäsen i det lilla lusthuset när det tar typ sju starka karlar att lyfta ned honom?). Jag gillar inte Billy Zane och Audrey. Jag gillar inte någonting egentligen.

              Episod 30, Beyond Life and Death:
              ÄNTLIGEN!
              Lynch är tillbaka som regissör. Som jag förstår det skrev han om stora delar av manuset, framför allt bitarna som handlar om röda rummet/black lodge som är helt annorlunda.

              Scenen i banken är fantastiskt rolig. Lynch kan det där med att få äldre människor att gå på ett hysteriskt kul sätt (se även avsnitt 1, säsong 2 med den gamle kyparen och Cooper).

              Scenerna i röda rummet är bra, och emellanåt väldigt läskiga. Jag gillar när Laura vrålar. Dock blir det, för mig, lite långrandigt till sist. Jag hade nog föredragit om den här biten var lite kortare. Men visst ryser man lite när Laura säger att "vi ses om 25 år", och man vet att man har säsong 2 klar att kolla på direkt efter det här avsnittet.



              Kommentera


              • #67
                Fire walk with me.

                Fire walk with me har ett betyg på 28/100 på metacritic. Den sågades alltså med fotknölarna i recensioner då den kom.

                Själv älskade jag den. Mycket av min behållning kommer eventuellt av att ha precis tagit mig igenom de två första säsongerna av Twin Peaks.

                Filmen består av två delar, där vi i den första får följa ett gäng FBI-agenter som undersöker mordet på Teresa Banks. Den här biten är jag inte stormförtjust i. Den är OK, men innehåller lite väl mycket kryptisk black lodge-lore som jag inte riktigt hänger med i.

                Den andra biten följer Laura Palmers sista dagar i livet, och är en väldigt mörk psykologisk rysare. Sheryl Lee, som spelar Laura Palmer, gör en helt enastående insats. Hon inser gradvis att Bob, som förgripit sig på henne under hela hennes liv inte existerar bara i hennes huvud, utan finns i verkligheten och är hennes pappa. Ray Wise gör återigen en fantastisk insats som besatt/ångerfull/hatisk/manipulerande person.

                Det är ett rejält mycket mörkare Twin Peaks än vad som visas i tv-serien. Leelands skuld hamnar mer än delvis på honom själv, det är inte så enkelt som att han var besatt av ett ondskefullt spöke utan kontroll över sina handlingar. Det som antytts i serien om Lauras mörka sidor (knark och prostitution) visas på ett brutalt explicit sätt.

                Jag såg filmen med ganska låg volym (övriga familjen låg och sov), och tror att jag missade mycket av det bakomliggande soundtracket. Jag är sugen på att se om den, åtminstone delarna med Laura, med bra ljud.

                En sak jag inte förstod: vad är meningen med siffrorna som visas tydligt i början av filmen? Siffran 6 dyker upp på en elstolpe, och jag tror att siffran 7 kommer senare.

                Kommentera


                • #68
                  Själv gillar jag första delen bättre. Dels så tycker jag att allt logeflum är ganska mysigt, dels så gillar jag att Chet Desmond är i nån slags anti-twin peaks där alla är sura och jävliga och till sist gillar jag att vi får se Coopers arbetsplats. Jag gillar andra halvan med framför allt så tycker jag om att den har någon slags lyckligt slut med Laura och ängeln som kompletterar tv-seriens mycket mörkare avslutning.

                  Kommentera


                  • #69
                    Avslutande tankar om "gamla" twin peaks (säsong 1-2 och fire walk with me)
                    Twin Peaks var mycket, mycket bättre än jag trodde. Och rejält mycket sämre. Dock aldrig ointressant! Jag har redan nämnt att jag tyckte att det var kul att jämföra olika regissörer och manusförfattares tolkning av samma grundmaterial. Det är nästan så att jag är mer intresserad av att grotta ned mig i historier om hur tvserien blev till, snarare än mer lore. Det vill säga, jag kommer nog att försöka skaffa "Reflections: an oral history of twin peaks" (https://www.goodreads.com/book/show/...41-reflections) innan jag ger mig på "secret diary" eller bortklippta scener från fire walk with me.

                    Vad gäller lore-bitarna så är jag av åsikten att "less is more" vad gäller information. Jag kommer att bli besviken om vi får reda på mer konkreta detaljer om vad "red room" egentligen är, och hur det fungerar. För mig fungerar lodge-bitarna bäst när de är diffusa och obeskrivbara. Om säsong tre kommer att förklara att red room egentligen är en datasimulering av utomjordingar blir jag besviken, om säsong tre bara visar mer skumma scener från red room som går att tolka på tusen olika sätt så blir jag nöjd.

                    Superkul att se vilka olika bitar som tittare har uppskattat i Twin Peaks världen. Jag älskade "fire walk with me", men kan också förstå hur den filmen kan sticka lite i ögonen på någon som inte gillar just skräckbitarna från Twin Peaks.

                    Kommentera


                    • #70
                      Twin peaks: the return, avsnitt 1-9
                      Det här är bra. Riktigt, riktigt, bra! Det känns rejält konstigt att bara ha några timmar mellan att slutvinjetten för "Fire walk with me" rullar och att jag sätter på avsnitt ett på nya säsongen. Jag får konstigt nog nästan gåshud då Laura Palmer säger åt Cooper att de kommer att ses om 25 år - det vill säga nu!

                      Först var jag lite frustrerad över Coopers väldigt långsamma tillfrisknande (kommer han att bli sig själv över huvud taget?), men misstänker att det hade varit väldigt svårt att bara slänga in honom som sig själv utan att förklara hur han acklimatiserar sig till 25 saknade år. Det är rätt rimligt att han är lite geggig i huvudet efter 25 år i red room.

                      De surrealistiska avsnitten är fantastiskt bra - både biten där Cooper besöker de lägre nivåerna av red room i avsnitt tre, och det fantastiska avsnitt 8 som utspelar sig 1945 och 1956.

                      Den ögonlösa kvinnan i röd klänning som "mimar" hur hennes mamma är skrämmer mig, och jag kommer att hemsökas av "this is the water, this is the well" så länge jag lever.

                      Jag gillar inte riktigt att Lucy och Andy blivit förpassade till platta karikatyrer (Lucy svimmar för att hon inte fattar hur en mobil fungerar?). Däremot så älskar jag bitarna med Bobby.

                      Det är fortfarande många trådar att knyta ihop - jag undrar om de kommer att få till något tillfredsställande för alla karaktärer och historier som vi bara sett någon enstaka scen med. På rak arm kommer jag att tänka på Shellys dotter och hennes knarkande man, det unga aset Horne och hans grej med knarkbaronen och den korrumperade sheriffen, de två neddekade tonåringarna i avsnitt 9, och säkert ett par saker till som jag glömt.

                      En sak jag noterat, som jag inte sett diskuterats någon annan stans, är användandet av färger. Jag tycker mig se väldigt många detaljer som är blå, röda och gula, gärna i riktigt klara färger som bryter av mot allt annat i en scen. Exempelvis konsten på försäkringskontoret där Dough jobbar, och även på kragen på Dianes klänning. Sammanträffande eller betyder det något?

                      Anledningen att jag började notera färger var en historia som återberättas i boken "reflections, an oral history of twin peaks". En av regissörerna för ett avsnitt i säsong två ville ha en blå portfölj (eller något), och beställde en sådan från rekvisitaavdelningen. De kom tillbaka med ett nervöst svar att det tyvärr inte gick - David Lynch hade väldigt starka åsikter om att inget blått skulle finnas i Twin Peaks, och han var inte tillgänglig för frågor just nu eftersom han var i Japan.

                      Kommentera


                      • #71
                        Ursprungligen skrivet av Jocke Visa inlägg
                        Själv gillar jag första delen bättre. Dels så tycker jag att allt logeflum är ganska mysigt, dels så gillar jag att Chet Desmond är i nån slags anti-twin peaks där alla är sura och jävliga och till sist gillar jag att vi får se Coopers arbetsplats. Jag gillar andra halvan med framför allt så tycker jag om att den har någon slags lyckligt slut med Laura och ängeln som kompletterar tv-seriens mycket mörkare avslutning.
                        Hur ser du på det mer tydliga lodge-flummet i andra halvan av säsong två? Jag syftar på att det explicit berättas om två ställen, vita och svarta stugan, som går att komma till genom att studera en karta i en grotta.

                        Jag är personligen inte så intresserad av lodge-lore när det går att förstå, utan föredrar att bara låta bilderna skölja över mig och skapa känslor utan en "logisk" tolkning

                        Kommentera


                        • #72
                          Ja, jag gillade verkligen The Return, bästa serien under 2017 för mig. Den var mystisk, fånig, underhållande, snygg, konsekvent och oförutsägbar. Det är inte många serier som är.

                          Kommentera


                          • #73
                            Vad kul att du ändå gillar Twin Peaks. Det har varit ett nöje att följa din resa. Nu har jag inte sett S1-2 på ett bra tag men Twin Peaks är ändå Top 5 nånting för mig i sällskap av bland annat Riket (vansinnigt bra!).

                            Jag gillade Twin Peaks the return. Men det var inte samma gamla TP. I stunder infann sig den gamla känslan men det jag gillar med S3 är att den snarare berättar genom känslor och stämningar istället för en tydlig röd tråd. Musiken känns än mer viktig i S3. Den är tillfredställande samtidigt som man blir otillfredsställd.

                            Kommentera

                            Arbetar …
                            X