Tillkännagivande

Tillkännagivande Module
Minimera
Inga tillkännagivanden ännu.

I

Sidnamn Module
Flytta Ta bort Minimera

Senaste inlägg

Senaste inlägg Module
Minimera

Diskussioner Statistik Senaste inlägg
Skapad av Flanellkatt, 11 February 2019, 05.26
191 responses
12.155 visningar
2 gillar
Måns
av Måns
 
Skapad av entomophobiac, 15 February 2019, 16.40
100 responses
2.022 visningar
2 gillar
Swedish Chef  
Skapad av clarence redd, Igår, 20.12
3 responses
89 visningar
4 gillar
clarence redd  
Skapad av Sysp, Igår, 22.33
1 response
71 visningar
0 gillar
luddwig
av luddwig
 
Skapad av michael, Igår, 10.00
23 responses
287 visningar
0 gillar
Oldtimer  
Skapad av God45, Igår, 20.04
2 responses
113 visningar
1 gillar
slanfan
av slanfan
 
Skapad av ceruleanfive, 15 February 2019, 11.45
6 responses
117 visningar
2 gillar
Arrikir
av Arrikir
 
Skapad av God45, 15 February 2019, 19.35
20 responses
537 visningar
0 gillar
God45
av God45
 
Skapad av krank, Igår, 11.43
1 response
44 visningar
0 gillar
luddwig
av luddwig
 
Skapad av krank, 11 February 2019, 22.42
12 responses
296 visningar
0 gillar
Khan
av Khan
 
X
Konversationsdetalj Module
Minimera
  • Filtrera
  • Tidsrymd
  • Visa
Rensa All
nya inlägg

  • I

    Du står i en nedsläckt korridor. Framför dig färgas väggarna ärggröna av en osedd ljuskälla. Bakom dig: doften av kvardröjande brandrök. Avlägset hörs ljudet av maskiner.

    Vad gör du?

  • #2
    Jag fortsätter framåt, och försöker avgöra från vilket håll ljudet av maskiner kommer.

    Kommentera


    • #3
      Ursprungligen skrivet av Feuflux Visa inlägg
      Jag fortsätter framåt, och försöker avgöra från vilket håll ljudet av maskiner kommer.
      Du märker hur din kropp känns tung, tyngre för varje steg du tar. Maskinernas hummande fyller luften. Det känns som att blyvikter är fästa vid din kropp och du sjunker ner på knä.

      När du vaknar har maskinerna tystnat. En vind blåser torra löv längs marken. Korridorens tak och väggar är borta och över dig är himlen kallt blå.

      Vad gör du?

      Kommentera


      • #4
        Jag provar att röra på mig för att se om det känns som blyvikter fortfarande. Har jag samma kläder på mig? Jag försöker se mig omkring och avgöra om jag känner igen platsen.

        Kommentera


        • #5
          Ursprungligen skrivet av Feuflux Visa inlägg
          Jag provar att röra på mig för att se om det känns som blyvikter fortfarande. Har jag samma kläder på mig? Jag försöker se mig omkring och avgöra om jag känner igen platsen.
          Du reser dig upp. Du har kläderna du kom i på dig: enkla, enfärgade byxor och tröja som vinden river i. Du har inga skor på fötterna.

          Du befinner dig på en hög höjd, en klipplatå, under dina fötter lågt gräs. Luften är klar och du kan se långt ut över landskapet under dig. Klippan du står på verkar uppskjuten ur jorden likt ett anklagande finger eller en gravsten. Långt där nere: en vidsträckt böljande skog. I horisonten anar du en bergskedja.

          Vad gör du?

          Kommentera


          • #6
            Spoiler: 
            Synd att det inte är fler roliga typer som läser det här delforumet...


            Ensam uppe på en hög klippa. Ingen mat eller vatten, inget skydd mot vinden.
            Jag försöker ta mig mot skogen, ivrigt spanande efter annat liv.

            Kommentera


            • #7
              Ursprungligen skrivet av Feuflux Visa inlägg
              Ensam uppe på en hög klippa. Ingen mat eller vatten, inget skydd mot vinden.
              Jag försöker ta mig mot skogen, ivrigt spanande efter annat liv.
              Efter en stunds sökande finner du vad som ser ut som en framkomlig väg ner. Klippan är brant men på dess ena sida finns något som liknar en stig. När du ömsom vandrat ömsom klättrat en bit uppträcker du att det längs stigen med jämna mellanrum sticker upp metallfästen ur stenen. Du anar att de är resterna av en sedan länge försvunnen trappa. Du ser inga fåglar på himlen. Framför dig ligger skogen, mörkt grön med en oljig doft.

              Vad gör du?

              Kommentera


              • #8
                Försiktigt, med stöd och grepp om metallfästen, försöker jag ta mig ned för stigen. Jag trampar försiktigt för att inte skära mig i mina bara fötter på vassa stenar.

                Kommentera

                Arbetar …
                X